Lördagen den 8:e mars styrde vi kosan mot Strängnäs och småtjejernas första ”riktiga” utställning. På en sådan blir det ju så mycket mer av allting jämfört med en inofficiell. I Strängnäs hittade vi på lördagskvällen en liten fin chinarestaurang som bara den egentligen är värd ett eget blogginlägg. Det var väldigt trevligt och väldigt gott. Natten tillbringade vi i husbilen utanför Svenska hem arena där utställningen var.
På själva utställningen såg vi många bekanta ansikten, samma som man BRUKAR träffa på när man är ute och åker på dylika tillställningar. Det kanske inte är alla man vet vad de heter till namn, men man känner dem i alla fall på något sätt, man hejar, man skojar och man pratar. Som nån skrev på Facebook efter utställningen; ”Perrofolket är i alla fall ett väldigt trevligt folk att träffa, en sådan gemenskap man känner.” -Och jo, så är det förstås. Kanske beroende på att det är en ganska liten ras, man känner till hundar och ägare i stort (”Åh, då är detta Tjaabo´s lilla dotter”, typ, eller (Åh, då är du brorsa till Svea´s mamma, eller vad hundarna nu kan heta)
Utställningen gick väl hyfsat för våra små tjejer. Hederspris som valp är det bästa man kan få och de fick både Mimmi och Sunny. Dock var det en annan tikvalp som kom före i resultatet eftersom domaren öppet sade att ”Jag gör det enkelt för mig, jag placerar dem som de står”. Eftersom man ställer upp i bokstavsordning och ”Bellamigos” kommer före ”Bubbelmammas”, så kom Bellamigosvalpen före. Om Bellamigosvalpen kommit före med en förklaring hade det varit en annan sak, varför hon var bättre, så hade vi absolut accepterat det. Domaren har rätt att ha en åsikt, men det är lite tråkigt när alfabetet är avgörande. Mimmi var såklart jätteduktig i visningen och Sunny överraskade oss med att också vara jätteduktig, trots att det var jag själv som visade, hon gick jättefint. Jättefina omdömen på båda och kanske var det åldersskillnaden på tjejerna jämfört med ettan som gjorde skillnaden, det fick vi ju som sagt inte klarhet i.