En krympande skara

Tre av de små har flyttat hem till sina nya familjer. Visst märks det även om de som fortfarande finns kvar busar vilt med varandra. Vet inte hur medveten Bubblan är om att det saknas tre men vi har inte sett att hon oroat sig eller letat efter dem när vi är på promenad. Promenaderna i skogen är en skräckblandad förtjusning hos Husse och Matte och bara förtjusning hos valparna. De är så modiga så att de ger sig iväg på långväga äventyr och det verkar SÅ kul att upptäcka alla pinnar, kvistar och kottar som kommer i deras väg. Det är också tydligt att de vill  kissa och bajsa ute, samtliga sätter sig snart efter vi satt ner dem på marken. De får massor av beröm av oss när de lyckas så bra. Vi har så smått också börjat träna lite inkallning även om de fortfarande är små. Vi sitter på huk och när de kommer springande mot oss ropar vi på dem för att få dem att lyckas och bli överösta med beröm när de blir gullade vid framkomsten.

I morgon söndag flyttar två till från oss och då börjar det väl märkas på allvar att skaran krymper. Vi trodde nog att det skulle vara enormt sorgligt att se hur de nya ägarna far iväg med ”våra” valpar och där man bara ser bakluckan på bilarna försvinna iväg. Men det har varit omöjligt att inte smittas av de nya ägarnas glädje över sina guldklimpar. Två av de som borde haft lättast för att hitta nya hem har vi ännu inte hittat något hem till, det är en liten tjej och en underbar kille som finns kvar. Vi hoppas kunna hitta några som vill ha en perrovalp som kommer sätta guldkant på tillvaron för dem under många år framöver.

Avslutar inlägget med en film där mamma Bubblan leker med sina barn, det var sista lektillfället innan skaran skingrades. Man ser att hon tycker de är roliga att leka med och hon leker tufft men försiktigt med de små. (Filmen är på 75Mb, så en hyfsad förbindelse krävs…..)